Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Per Nyström, Mercatura Ruthenica
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278
Per Nj’ström.
i Kardisfreden 1661. Volgahandeln tillslöts helt för
svenskarna. Men freden betecknar dock en utvidgning av den
traktatmässigt fixerade svenska intressesfären. Utom i
Nov-gorod, Pleskov och Moskva skulle nämligen nu upprättas ett
svenskt hov eller agentsäte även i Perejaslav på
Arkangelsk-vägen. Gäst mot gästprincipen kunde ej heller genomföras.
Dock stadgades att svensk handel tilläts med tsarens
undersåtar köpmän — sålunda grosshandel med ryska köpmän
oavsett om de voro bosatta på platsen eller annorstädes —
i Moskva, Novgorod, Pleskov, Ladoga, Jaroslav, Perejaslav,
Colmogorod och Tischfin, d. v. s. dels i de baltiska
städernas uppland, dels på linjen Moskva—Östersjön och dels på
linjen Moskva—Arkangelsk.
Men de svenska politikerna var beslutna att ej låta
sig nöja med dessa medgivanden, vars reala värde var litet
så länge inte den nya handelsvägen var organiserad och den
främlingsfientliga tullpolitiken upprätthölls. Därför intog
politiken gentemot Ryssland trots den ingångna freden under
de närmaste åren en ytterst aggressiv hållning. Svenskarna
utnyttjade sig av ryssarnas trångmål i kriget mot Polen och
av den begynnande oron i Volgadalen, vars slavande
befolkning nu befann sig i ständig kokning och militärt
understöddes av Stenka Rasins kosacker. En formell anledning till
påtryckning fann de i ryska regeringens svårighet att jämlikt
fredstraktaten återställa emigranterna från de baltiska
godsen. För att ge eftertryck åt de förhandlingar, som följde,
företogs rustningar i Östersjöprovinserna — trots svenska
statens finansiella svårigheter — och i rådet höjdes röster
för att omedelbart gå till militärt angrepp Karl X Gustav
har icke i det dåtida Sverige varit ensam om den politiska
fördomsfriheten att obesvärat bryta en nyss ingången fred.
Det centrala i förhandlingarna, frågan de egentligen
rörde sig om var det handelspolitiska programmet av 1655.
De var sålunda uteslutande ett led i de svenska politiker-
1 Gången av förhandlingarna framgår av: J. Nordwall, Svensk-ryska
underhandlingar före freden i Kar dis. 1890, samt Sverige och Ryssland efter
freden i Kardis i Hist. Tidskrift 1890—91. Fahlborg, 297—335.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
