Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Per Nyström, Thomas Thorilds lära om harmonien och dess idéhistoriska bakgrund. En linje i den gustavianska tidens politiska ideologibildningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tliorilds lära om harmonien och dess idéhistoriska bakgrund.
3
Motsättningarna i den pågående striden hypnotiserade
deltagarna, och det blev för dem ett huvudintresse att söka
ockupera så mycket terräng som möjligt för den åskådning
de företrädde. Vid upptäckten av Thorild blev det sålunda
en huvudfråga att avgöra, huruvida han var materialist eller
idealist, eller uttryckt med en omskrivning, huruvida han var
rationalist eller empiriker-sensualist. Hade Thorild klart
framstått som sensualist är det föga troligt, att han så fängslat
den filosofiska lundaskolan, som han gjorde; det låg nu inte
till för dess art att värmas till intresse för Ehrenrettung av
dylika. Lundaskolan lyckades tolka hans filosofi så, att han
framstod som en ljusets ängel i upplysningstidens mörka
materialism. Gentemot 1700-talets flacka empirism och
okritiska sensualism företrädde Thorild en rationalistisk
åskådning, som hämtade sina principer hos Leibniz och Spinoza.
Allmogeynglingen från Bohuslän sällades till dessa
kantianis-mens Johannes Döpare-gestalter, som före den store mästaren
utövat kritik mot de lockska och humeska föreställningarna
om kunskapsakterna.
Mot lundensarnas tolkning av Thorilds filosofi
uppträdde Martin Lamm, en storborgarson från Stockholm. Han
tog fasta på inslagen av empirism i det thorildska
tänkandet, och gjorde honom lika frejdigt till materialist som de
förra gjort honom till idealist. Lamm hade en positivare
känslomässig inställning till de naturvetenskapliga
åskådningar, som befann sig på defensiven, och stötte djärvt deras
fana i Thorild. Lamm menade, att en fransk
naturvetenskaplig tänkare Robinet varit Thorilds inspirationskälla.
Härigenom tvangs problemställningen in i en tillspetsning: Robinet
eller Spinoza? Så vajade striden mellan tvenne åskådningar
i vår egen samtid fram och tillbaka över Thorild.
Men därför att denna lärda diskussion sög sin kraft ur
en nutida idémotsättning — i sin tur en reflex av sociala
processer, som inte här är platsen att analysera — har den
inte varit förgäves, då den skärpt uppmärksamheten för den
logiska konstruktionen av Thorilds tankevärld.
Stellan Arvidsons forskningar har givit en säkrare hel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
