Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Per Nyström, Thomas Thorilds lära om harmonien och dess idéhistoriska bakgrund. En linje i den gustavianska tidens politiska ideologibildningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
Per Nyström.
Mercier de la Rivière. Det var de som skapade samhället,
som med naturnödvändighet drev människorna till
samverkan. Driften att njuta och driften att föröka sig var de
dominerande krafterna i människans fysiska konstitution.
Men då jorden var knapp på näringsmedel, skulle de råka
i ohjälplig konflikt, om inte människorna genom samverkan
stegrade produktionen. Så flöt dessa två krafter harmoniskt
samman i människornas samhällsbildande verksamhet och
drev dem att allt mer förfina sin produktion och allt mer
komplicera sitt nät av sociala institutioner.
Denna naturbestämda samverkan yttrade sig i
människans medvetande som känslan av ömsesidiga rättigheter
och skyldigheter, som känslan av bestämda dygder, vilka
sålunda också var av fysisk nödvändighet och därför fysiskt
lagbundna. Liksom hos myrorna var de grundläggande
normerna för samlivet av fysisk kausalitet. Individens
frihet att sörja för sitt uppehälle, dess äganderätt till sin egen
person och det, som den förvärvat genom sitt arbete, var
sådana naturgivna rättigheter — förenade med skyldigheten
för individerna att ömsesidigt respektera dem. För
reglerandet av dessa rättigheter och skyldigheter var staten den
naturgivna institutionen; det var den som gav säkerhet åt dessa.
Frihet, egendom och säkerhet — liberté, propriété, sûreté —
var de fysiskt givna principerna för det mänskliga samhället.
Det fanns sålunda en naturlig ordning för samhället,
som hade funnits före alla konventioner mellan människorna
och som alltjämt utgjorde grunden för samhällslivet. Den
strävade efter att bringa alla människans fysiska krafter i
harmoni. Fick dess lagar fritt verka, så skulle släktet föras
fram mot allt större talrikhet, och den största möjliga lycka
skulle beskäras dess medlemmar. Då skulle harmoni råda
mellan människorna, så som Alltets upphovsman hade menat.
Den stora uppgift, som nu förelåg för forskningen, var
att bringa dessa lagar till evidens och därefter bringa de
sociala institutionerna och de skrivna lagarna till
samstämmighet med dem. Detta var inte ett lagstiftningsarbete utan
ett forskningsarbete; det var en fortsättning av den utforsk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
