Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Per Nyström, Thomas Thorilds lära om harmonien och dess idéhistoriska bakgrund. En linje i den gustavianska tidens politiska ideologibildningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tliorilds lära om harmonien och dess idéhistoriska bakgrund.
9
ställdes ryska kejsarinnan. Hon bad, att Mercier de la
Rivière omedelbart skulle bege sig till Petersburg, lämnade
honom 12 000 livres till resekostnader, och åtta dagar efter det
hans stora arbete utkommit reste han dit \
Quesnay hade lärt av myrorna och bävrarna. De levde
i samhällen, som med naturnödvändighet framgick ur deras
fysiska konstitution. Fysiska lagar, som dessa
samhälls-byggare var underkastade, gav åt deras samhällen en
fullständig uniformitet och harmoni. Det måste förhålla sig på
samma sätt med människorna. Att de också levde i
samhällen måste vara uttryck för en fysisk nödvändighet. Men i
så fall fanns det eviga och orubbliga lagar, lika fasta som de
som bestämde planeternas rörelser, även för de mänskliga
samhällsbildningarna. Läran om samhällsfördraget — som så
länge legat till grund för den dåtida samhällsvetenskapen —
var då inget annat än en narraktig inbildning hos filosofer,
som icke studerat naturen; samhället framgick i stället
med kausal nödvändighet ur de fysiska krafter, som
människan bar.
Studiet av dessa lagar skulle bli en lika exakt
vetenskap som de övriga naturvetenskaperna. Och en lika
praktisk. »Vi mäta himlakropparna och jorden, vi observera deras
rörelser, vi beräkna deras banor: och vi kan följaktligen
förutsäga eklipserna. Vi väga atmosfären: vi känna, uppskatta och
utnyttja vindens och vattnets kraft.» När vi lärt känna
samhällets fysiska lagar, så skall vi också kunna utnyttja
samhällets krafter och förutsäga dess rörelser. Vi skall kunna
inrätta våra sociala institutioner så, att naturens krafter i
samhället skall fritt kunna sammanflyta i den harmoni, som
är naturens väsen. Så skrev Dupont de Nemours. Det måste
ha gjort ett djupt intryck på detta optimistiska århundrades
entusiastiska andar. Varför skulle Newtons upptäckter vara
det sista ordet? Var inte allt möjligt för den mänskliga
intelligensen?
Hos människan var passionerna naturkrafterna, skrev
1 G. Weu 1ersse, Le mouvement physiocratique en France (1910) I, 137.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
