Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Per Nyström, Thomas Thorilds lära om harmonien och dess idéhistoriska bakgrund. En linje i den gustavianska tidens politiska ideologibildningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tliorilds lära om harmonien och dess idéhistoriska bakgrund. 15
ture et la source de cette instruction. Ouvrage demandé
pour le Roi de Suède» (Stockholm och Paris 1775)
Då undervisningen och tryckfriheten enligt doktrinen
var integrerande delar i författningen, kan principerna för
1772 års regeringssätt icke analyseras och karaktäriseras utan
aktgivande på dessa institutioner, något som historikerna
icke uppmärksammat.
Beth Hennings betydelsefulla forskningar har gjort det
möjligt att fastslå, när Gustav III koncipierat de idéer, mot
vilkas förverkligande 1772 års författning var det första steget.
Det var som kronprins. I ett brev till modern 1767 skriver
han, att Scheffer lämnat honom »ce livre de politique», som
hon så ofta talat med sonen om. Han tillägger: »Il est
extrêmement intéressant et offre des idées neuves et justes . . .
Il produira certainement une révolution dans tous les esprits,
et il faut espérer qu’elle s’étendra sur la Suède». Några
dagar senare meddelar han att han inte drömmer om annat
än »des principes essentiels de l’ordre des sociétés» 2. Mera
1 Idéerna i »De l’instruction publique» är behandlade i Lotte
Silber-steins monografi Lemercier de la Rivière und seine politischen Ideen, Berlin
1928, 75 ff. En kort redogörelse för förbindelsen mellan det svenska hovet och
den fysiokratiska skolan 1772—1775 finnes i Edmund Richner, Le Mercier
de la Rivière, Zürich 1931. De citat, som där (1(J3 f.) anförts ur tidskrifterna
Éphémérides du Citoyen och Nouvelles Ephémérides, vittna om nära
förbindelser under revolutionsåret och närmast följande. Endast fragment av
tidskrifterna — årgångarna 1774—1775 — har varit mig tillgängliga, då de
egendomligt nog saknas å Kungliga Biblioteket i Stockholm. Enligt uppgift
i G. Schelle, Du Pont de Nemours et 1’école physiocratique, Paris 1888,
erhöll Dupont en pension av Gustav III mot att han sände regelbundna
korrespondenser (161) och han skall också ha blivit ledamot av Vasaorden (204).
Enligt samme författare utgav Dupont 1788 anonymt i Paris en skrift: Lettre
à M. le Comte Charles de Scheffer, daterad 2% 1773 och försedd med
företal, daterat 1788. Schelle menar att den huvudsakligen är en kritik av
Delolmes av samtiden mycket uppmärksammade Constitution de l’Angleterre,
utkommen 1771. Det synes mig troligare, att det arbete av Delolme, som
kritiseras, är det mindre kända: A parallell between the english constitution
and the former governement of Sweden, London Í772, som på grund av sina
kritiska uttalanden om 1772 års statsvälvning även i England föranledde en
från svenskt håll inspirerad motkritik.
2 Beth Hennings, Gustav III som kronprins (1935), 299 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
