Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Per Nyström, Thomas Thorilds lära om harmonien och dess idéhistoriska bakgrund. En linje i den gustavianska tidens politiska ideologibildningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
Per Nyström.
brinnande kan inte en nutida ung intellektuell vara över
Marx’ Kapitalet. Den bok Gustav syftade på, var Mercier
de la Rivières huvudarbete. Den hade kommit ut samma
år. Dess rykte hade gått över hela den bildade världen.
Åtta dagar efter dess utgivande var författaren på väg till
Petersburg. Lovisa Ulrika hade redan innan verket nått till
Stockholm talat med sin son om det. Och då Scheffer hade
bragt honom det, blev han som alla fascinerad av dess
klarhet och logiska stringens — hans jubel var lika stort som
Diderots. Men boken är också odödlig. Den är den moderna
sociologiens grundläggande verk.
IV.
Fysiokratismen var på 1770-talet den ideologi, som
konungen och hans närmaste företrädde.
Den uppfattade samhället som en totalitet och som en
del av den totala naturen. Människorna ingick i denna som
fysiska enheter och som bärare av naturkrafter: drifterna,
passionerna. Liksom i hela den övriga naturen var
principen för dessa krafter harmoni och ordning. De regler,
som normerade samverkan och samstämmighet mellan de
mänskliga enheterna, var därför fysiskt lagbundna, var
naturlagar, trots att de i människornas medvetande framträdde
som moraliska kategorier, som rättigheter och skyldigheter
av olika slag. All mänsklig kunskap var begränsad till detta
naturliga system, i vilket människan ingick; utanför detta
kunde människan inte nå. Själva tankeprocessen hos henne
var en naturprocess, en verkan av naturens krafter. Som
sådan syftade även den att bringa henne och de naturkrafter,
hon bar på, till ökad harmoni med den stora totaliteten.
Ju klarare naturens ordning flöt in i henne och danade
hennes medvetande, ju mera stämdes hon i harmoni med alltet,
ju fullkomligare blev hon. Naturens ordning och
lagbundenhet kom då att prägla hennes samhällssystem, hennes
moralsystem och hennes skönhetsvärld 1.
1 I vilken grad fysiokraterna upptagit uppslag från Shaftesbury, vore
givetvis värt en undersökning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
