Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Per Nyström, Thomas Thorilds lära om harmonien och dess idéhistoriska bakgrund. En linje i den gustavianska tidens politiska ideologibildningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
Per Nyström.
dylikt extra tillskott; industriens verksamhet betydde sålunda
blott att ytterligare mänsklig arbetskraft nedlades på
råvarorna. Därför var Cultivateuren, Jordbrukaren
mänsklighetens närare; när han band sin energi vid jordens uppstod
en nettoprodukt till den konsumerade mänskliga energien.
Vid allt övrigt arbete uppstod inte någon dylik.
På jordbrukaren levde därför det mänskliga samhället.
Han framstod för fysiokraterna som dess grundval. Ur hans
verksamhet bildades rikedomen. Men han fick icke själv
direkt del av nettoprodukten, ty den tillägnade sig jordägaren
i form av arrende- och förpaktningsavgifter. Och från
jordägaren flöt den i olika kanaler ut till samhällets övriga
medlemmar. Men eftersom härskaren och de styrande, staten,
också skulle leva på en del av nettoprodukten, så var det
lämpligast och enklast att de genom skatt direkt på
jordägaren tillägnade sig sin andel. Så härleddes teoretiskt den
grundskatt, som Turgot och andra reformatorer ville lägga
på Frankrikes jordägande adel, och som innebar ett försök
att beskattningsvägen »nationalisera» adelns domäner 1.
V.
Det har aldrig blivit undersökt i vilken utsträckning
de svenska fysiokraterna tillägnat sig denna svåra teori. Det
är i varje fall tydligt, att Karl Fredrik Scheffer helt behärskade
den. Men i de flesta fall ha de väl som greve Stackelberg
endast med möda och ofullständighet kunna följa
principernas sammanlänkning. Vad de upptagit torde väl ha varit
huvudlinjerna i tankegångarna och de praktiska politiska
syften, som dessa förde fram till. Ett slags
»vulgärfysiokra-tism». Något analogt skedde senare med marxismens teori.
Endast ett relativt litet fåtal socialister ha förmått följa de
abstrakta analyserna i Kapitalet. Men i förenklingar ha
tankegångarna satt sin prägel på stora massors tänkande och bildat
basis för deras samhälls- och världsåskådning. De ha i denna
1 Den fysiokratiska doktrinen innebar sålunda ett förtäckt angrepp på
den franska feodaladeln. Detta har klart framhållits av Friedrich List i Das
nationale System der politischen Oekonomie (1842), 472.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
