Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Per Nyström, Thomas Thorilds lära om harmonien och dess idéhistoriska bakgrund. En linje i den gustavianska tidens politiska ideologibildningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tliorilds lära om harmonien och dess idéhistoriska bakgrund. 23
Någon principiell motsättning mellan människan och
naturen, mellan ande och materia fanns inte. Allt var
naturprocesser, underkastade naturlagarna: människornas kunskapsakter
lika väl som hennes moralföreställningar. Och alla dessa
processer var delar av naturens stora rörelse eller process.
Detta var fysiokratismens kunskapsteoretiska basis.
Driften till sällhet drev människorna att allt mer utforska
naturen, att göra dess lagar evidenta. Den var jämte
förökelse-driften den naturkraft, som drev människan att göra naturen
allt medvetnare för sig och göra sig själv därigenom allt
mera konform med naturens ordning. Forskningen hade
sålunda ett praktiskt syfte; den skulle bidraga till att öka
sällheten. Ännu var kunskapen om naturens lagar och
sålunda människans förstånd ofullständiga, men fysiokraterna
menade sig ha fortsatt på Newtons och naturforskarnas väg
och bragt nya lagar till evidens. Det var de för samhället
och ekonomien grundläggande lagarna, de hade upptäckt.
De upptäckter, som de menade sig ha gjort, hade visat
att ett samhälles naturliga ordning var den upplysta
despotismen förenad med yttrandefrihet och undervisning. I ett
samhälle, där naturens lagar blivit evidenta, sammanflöt
undersåtarnas och härskarens intressen i harmoni. De gängse
lärorna om samhällsfördraget, om härskarfördraget, om
folksuveräniteten var sålunda konstruktioner av systembyggare,
som icke följt den induktiva naturforskningens metod.
Merkantilismen och näringstvånget var också system av liknande
art. Friheten att tillvarataga de egna intressena utan annan
inskränkning än respekten för allas lika rätt härvidlag var
den av naturen givna principen för det ekonomiska livet.
Större delen av Mercier de la Rivières bok var ägnad att
klargöra dessa nya upptäckter.
De medel, som uppehöll människosläktet och
tillfredsställde dess njutningsdrift, utvann människorna genom att
bearbeta jorden, genom att människornas produktiva krafter
samverkade med jordens. Jordens naturkrafter gav härvid
gratis ett nettotillskott till det mänskliga arbetet. Men i det
fortsatta förädlingsarbetet av råvarorna uppkom icke något
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
