Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Per Nyström, Thomas Thorilds lära om harmonien och dess idéhistoriska bakgrund. En linje i den gustavianska tidens politiska ideologibildningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
Per Nyström.
öka vår lycka. Att det var de intellektuelle,
vetenskapsmännen — d. v. s. tredje ståndets avantgarde — som skulle
föra mänskligheten framåt med sin tanke stod klart för
honom. Han var upplysningsman. Framåtskridandet var inte
den obildade massans verk, som Rousseau menade. Dennes
kritik av vetenskaperna var ett angrepp på den intellektuella
klicken, och Thorild kände udden och sökte bryta den.
Något annat innebär inte »landskapstalet». Det låter inställa
sig i den pågående anti-rousseauanska polemiken, i vilken
ekonomistskolan intog en ledande ställning och vars
problemställning röjes t. ex. i det ekmarska företalet till »Bref om
ekonomisterna». Den morgonstämning, som präglar
fysiokraternas skrifter, övertygelsen om att en ny tid stundade
tack vare vetenskaperna, fyller Thorilds tal. »Upplyften edra
ögon, ty nu nalkas er förlossning», skrev Ekmark.
Företrädarna för den nya vetenskapen hade nått fram till tronen.
»Nu fly systemen; sedan Baylens odödliga snille fåfängt
bestritt dem; och Rousseau förgäves skakat deras grundvalar.
I en skön hänryckning ser jag Friheten nedstiga ifrån
himmelen till oss. — — Genom en högre och mera fri
urskill-ning av vad som är en sann förträfflighet och
mänsklighetens verkliga ära, börjar i våra dagar ett välgörande ljus
uppgå över vetenskaperna.–Dessa ädelmodiga och frids-
älskande tänkesätt, som lysa hos de mesta vårt tidevarvs
kungar, härröra de icke av vetenskaperna?», deklamerade
Thorild på Göteborgs nation. Detta jubel var inte endast
uttryck för talarens ungdom som man gärna menat; det
steg upp ur hans visshet om att kämpa för de nya idéer,
som skulle göra världen lyckligare.
Följande år påbörjade Thorild en essay, som har den
underliga titeln »Kyskhetens naturliga grunder». Han säger,
att människan blott är en fysisk varelse och att han vill
demonstrera att dygderna ha sin grund i hennes fysiska
konstitution. Som övningsexempel väljer han kyskheten,
emedan den synes honom vara den dygd, vars naturliga
grund var svårast att inse.
Undersökningen är icke fullföljd. Men dess upptakt är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
