Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Lagerroth, Det svenska statsrådets ansvarighet i rättshistorisk belysning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det svenska statsrådets ansvarighet i rättshistorisk belysning.
37
Den domstol, som 1590 ifrågasattes skola döma och
1600 verkligen dömde riksråden, var den svenska
ståndsriksdagen, som då kunde åberopa en nära sekelgammal hävd
för sin rätt att sitta till doms över höga förbrytare eller
avdöma stora brott. Fallet 1600 uppfyllde båda kraven. Först
i 1634 års RF § 9 blev dock ständernas utomordentliga
domsrätt föremål för rättslig normering. Dock icke så att
förstå, att den nu lagstadgades. Den förutsattes fastmera
såsom given för fall, som »icke bekvämligen annars än
förmedelst ständernas sammankallelse rannsakas och åtskiljas
måtte». Vad som i detalj bestämmes är sammansättningen
av den domstol, som skall »företräda ständernas rum och hava
makt att döma över samma ärende» som de. Dess
medlemmar, tydligen utvalda med hänsyn till att många av dem
kunde förmodas även vara riksdagsmän, skulle utgöras av
de domstolar, som jämlikt gällande skriven lag också voro
kompetenta att döma i högmålssaker, nämligen de i § 8
uppräknade hovrätterna, — därav de svårtydda och
omdiskuterade ord, som följa närmast på den först citerade
ordkombinationen, »och alltså dessa hovrätter tillika bleve av oss
eller våra efterkommande sammanfordrade» — resten av
riksens råd, tillfälligtvis närvarande landshövdingar samt en
borgmästare från var och en av sex uppräknade städer.
Preses är riksdrotsen. Äro ständerna ändock samlade äro de
rimligtvis kompetenta att döma under former, som alldeles
lämnas därhän. Föga rimligt är däremot att de skulle
sammankallas blott för att utgöra staffage åt en på en gång av
parlamentariker och lagkarlar sammansatt domstol
Betydelsefullare är frågan vilka brott få bringas inför
domstolen och vilka missdådare skola ställas därinför.
Vilkorssat-sen »försåge sig någon av så hög kondition i riket eller i ett så
högt ärende, att det konungen och kronans majestät anginge»
kombinerar höga förbrytare och höga brott på det sätt, man
1 E. Fahlbeek a. a. s. 187 ff. Helt obetydligt har jag frångått Fahlbecks
tolkning. I dennes framställning finner man också hänvisningar till äldre
uttolkare och deras tolkningsförsök.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
