Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Lagerroth, Det svenska statsrådets ansvarighet i rättshistorisk belysning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det svenska statsrådets ansvarighet i rättshistorisk belysni ng. 61
annan. Först i von Engeströmska förslaget av 1791 har
dock reformen fullt genomförts, i det att riksråden enligt
detsamma skola väljas från riksdag till riksdag. Meningen
därmed är tydligen att öppna möjligheten för ren parlamentarism.
Att legalisera denna har von Engeström tydligen icke tänkt.
Dess utveckling skulle som i England fått bli ett verk av
partiseden. Att icke protokollgranskningen skulle ligga till
grund för ständernas fortsatta eller inhiberade förtroende
framgår därav, att valet skulle ske i början av riksmötet.
Då kunde ju protokollgranskningen, som von Engeström
för övrigt intet nämner om, ej vara undanstökad.
Förtroendet skulle tydligen baseras på det allmänna intryck,
regeringens politik som helhet kunde gjort på ständerna3.
Införandet av ett renodlat parlamentariskt
ministeransvar skulle rimligtvis icke ha gjort det straffrättsliga onödigt.
Ett sådant kan ju överhuvud icke undvaras. Om det
sällan kommer till användning, så bevisar det ju endast
institutets effektivitet. Nämnda renodling skulle icke blott frigjort
det politiska ansvaret från juridiska synpunkter utan också
det juridiska från politiska. Typiskt nog har den senare
frihetstiden också att uppvisa flera särskilt av Erik
Fahl-beck starkt framhävda förslag till en av ständerna relativt
oberoende riksrätt av mestadels juridiskt bildade
ämbetsmän, till en del modellerad efter anvisningar i 1634 års
RF § 9. Ständernas roll skulle reduceras till att efter
protokollgranskningens slutförande anhängiggöra processen samt
på sin höjd stadfästa eller mildra domen. Enligt det
märkligaste av förslagen skulle blott riksråd kunna ställas inför
sådan domstol2. Konsekvent nog föreslår även von
Enge-ström en av riksdagen oberoende domstol för statsbrott.
Även andra dignitärer och ämbetsmän än riksråden skulle
dock kunna dömas av densamma 3.
Som grundval för det juridiska ansvaret skulle proto-
1 Se Lagerroth, Var det von Engeströmska författningsförslaget
reaktionärt? i Statsv. Tidskr. 1936 s. 320 ff.
2 E. Fahlbeck a. a. s. 213 ff.
3 Lagerroth, sist anförda arbete s. 321 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
