Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Lagerroth, Det svenska statsrådets ansvarighet i rättshistorisk belysning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
Fredrik Lagerroth.
sådant slag bör besvära plena, kommer man lätt till den
slutsatsen, att det förra alltsedan 1809 bort förhålla sig lika
passivt som de senare. Den uppgift att allenast tjäna som
skrämskott, som § 106 haft i snart nittio år, skulle från början
varit § 107 förbehållen.
Annorlunda ställer sig förhållandet, om man accepterar
detaljanmärkningsteorien. Anmärkningarna tjäna ett syfte,
även om de icke leda till skrivelse. Konstitutionsutskottet
påverkar genom dem den förvaltningspraxis, som följes av
statsråden i allmänhet och föredragandena i synnerhet. Sitt
arbete utför det således icke förgäves. Dess roll blir ungefär
densamma som sekreta deputationens under frihetstiden. Att
plena nu sakna rätt att ge regeringen bestämda direktiv
betyder mindre. Utskottet har ändock nog auktoritet för
att de facto påverka utvecklingen. Intet hindrar för övrigt
plena att med anledning av utskottets anmärkningar i kraft
av RF § 89 anmäla önskningar hos konungen. Däremot
bör utskottet icke, såsom skedde i statsskickets äldre tider,
hos plena göra s. k. anmälan utan anmärkning d. v. s. hos
plena yrka, att dessa utan hinder av att de givit statsråden
decharge hos konungen anhålla om viss ändring i
grundlagarnas eller andra lagars tillämpning. Därförutan kan §
107 ha sin stora betydelse. Huvudsaken är att det icke går
politik i den. Ju mindre man på densamma anlägger
politiska synpunkter, förklarar Reuterskiöld, »desto lättare
kan den fylla en verklig uppgift och ett ofrånkomligt behov
Anm. Denna uppsats överlämnades till redaktionen den 3 mars 1939.
Jag hade då icke tagit någon som helst del av Sveriges Riksdag Band XV.
1 Reuterskiöld, Statsrådsdechargen i Sverige ... i Statsv. Tidskr.
1930 s. 197.
Fredrik Lagerroth.
(Tryckt maj 1939).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
