Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eli F. Heckscher, Den svenska kopparhanteringen under 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska kopparhanteringen under 1700-talet.
27
min uppsats av år 1938 — som under vissa femårsperioder
överskredo 2 000 ton och under alla perioder stodo
väsentligt över 1 000 ton. Nedgången var alltså påtaglig.
Förklaringen till det ändrade läget ligger uppenbart i
en tömning av Falu gruva, som inga åtgärder och inga
kostnader kunde råda bot på. Striden häremot var en lång
lidandes historia, där ansträngningarna visserligen till en
tid kunde krönas med någon framgång, men endast genom
ansträngningar utan proportion till resultaten och efter
någon tid med återgång till den lägre nivån 1. I betraktande
härav voro de ekonomiska resultaten snarast bättre än man
skulle ha väntat.
Under 1700-talet kom man allt oftare tillbaka till
klagomål över att det föregående århundradet hade idkat en
otill-låtlig rovbrytning av Falu gruvas tillgångar, genom att icke
kvarlämna sådana bergpelare och fästen som behövdes för
gruvans bestånd, utan låta de olika rummen komma
varandra för nära, tills det hade blivit stora ras, med påföljd
att många gruvrum för tillfället eller för alltid blevo
omöjliga att bearbeta. Det ryktbaraste av alla rasen, 1687 års,
kommenterades naturligtvis ständigt, och det fick många
efterföljare. Det nästa stora raset inträffade 1732, ett nytt,
omfattande ras förekom 1736, och de följande åren företedde
mindre ras med korta mellantider. På 1760-talet tillkom en
rad eldsvådor, varibland dock två under samma år (1761)
gällde staden Falun.
Likväl var detta en mindre svårighet än själva
tömningen av koppartillgångarna. Redan 1730 sades det i
Bergs-kollegii riksdagsberättelse, drastiskt och möjligen med någon
överdrift: »Sedan både stocken och grenarna blivit utbrutna,
är nu intet annat att arbeta uti än omogen och svag malm,
som körtelvis, utan ordning och viss anledning, både hit och
thit uti berget slänger». Med stora kostnader anlades nya
schakt och fördjupades andra till mer än dubbelt så låg
1 Gruvans utveckling huvudsakligen efter Bergskollegii riksdags- o. övr.
relationer 1719 — 73 (avskr. i Bergskoll. ark., 1769 o. 1771 års samtida ti^ck);
därtill Tegengren a. a. 147 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>