Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eli F. Heckscher, Den svenska kopparhanteringen under 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
Eli F. Heckscher.
nivå som tidigare, ofta med så stora kostnader och så små
resultat att redan själva kostnaderna för kopparutvinningen
uppgåvos utgöra två à fyra gånger försäljningspriset. Om
Skärsgruvan i Stora Kopparberg sade exempelvis
Bergskollegium i sin berättelse 1734, att malmen med obetydliga
undantag funnits utbruten, så att ett skeppund kostade
Bergslaget 1 000 à 1 800 d. k. m. och ej betalades med mer än
inemot 500. Kollegiet påverkades visserligen icke därav:
»Icke thess mindre fortsättes arbetet än både uti then övre
och västra ändan av gruvan», i hopp om förbättring; men
många nya försök uppgåvos ha fått förfalla som
ändamåls-lösa. Om ett par schakt sades det (1738) att man knappast
hade någon säker uppfordring ur djupa gruvan att lita på.
Mot slutet av 1700-talet — för vilken tid man i brist på
Bergskollegii berättelser har mindre bekvämt tillgängligt
material att bygga på — säges brytningen i Stora Kopparberg
med någon överdrift ha nått bottnen på den stora kis-stock på
vilken man hade brutit i så många århundraden, vid 332 m
avvägning, efter att stocken redan länge hade visat
avsmal-ning på djupet. Det talades också ständigt om att mycket
mer malm måste brytas och uppfordras än under den tid
då kopparproduktionen var dubbelt så stor, liksom arbetslön,
kol och ved likaledes stego i kostnad på grund av den
avtagande kopparhalten, d. v. s. totalkostnaderna för en mindre
kvantitet blevo enligt de samtida uppgifterna betydligt större
än tidigare för den större kvantiteten.
Svårigheterna inskränkte sig emellertid ej till brist
eller försämrad kvalitet på malmen. Själva gruvans ökade
djup medförde ökat besvär och nya kostnader, varvid med
tidens teknik särskilt länshållningen stötte på stora
svårigheter. Med stora kostnader uppfördes nya s. k. »vattukonster»
— däremot föreligger det intet exempel på ångmaskiner, som
utomlands före James Watts.tid i första rummet kommo till
användning i gruvorna och som med Mårten Triewalds
»eld- och luftmaskin» på 1720-talet hade insatts i
Danne-mora, visserligen med resultat som icke manade till efter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
