Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eli F. Heckscher, Den svenska kopparhanteringen under 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
Eli F. Heckscher.
varje särskild gruva och då i allmänhet också för hyttebruken;
visserligen avstannade den nya utvecklingen på 1720-talet i
sin tur i någon mån.
I England förefaller den rent kapitalistiska karaktären
genomgående ha varit äldre och mer utpräglad än i Tyskland,
och arbetsassociationerna synas ha spelat mindre roll. Några
av världens första aktiekompanier, på 1560-talet, gällde
därför den engelska bergshanteringen. Där var samtidigt
statsinflytandet långt svagare, och såvitt jag känner övergick det
aldrig där till ren statsdrift, trots att regalrätt gjordes gällande
för de »ädlare verken» och låg till grund för monopol åt
privatföretag.
Vad som skilde Stora Kopparbergs utveckling från den
utländska kan förberedelsevis sammanfattas i några ord.
Den viktigaste skillnaden låg kanske i den svenska
förekomsten av en samorganisation emellan de särskilda
associationsgrupperna, vilket — såsom Tom Söderberg har
framhållit till förklaring av olikheten mellan Stora Kopparberg
och järngruvorna — i sin tur måste ha sammanhängt med
närheten mellan de olika gruvorna i Kopparberget. Denna
skillnad var grundläggande, eftersom grupperna av bergsmän,
så långt vi kunna följa dem tillbaka, framträdde som
medverkande i en gemensam anläggning. I fråga om förhållandet
till den politiska makten intog Stora Kopparberg en
mellanställning mellan den tyska och den engelska utvecklingen,
vilket över huvud taget på detta område kan anses betecknande
för de svenska förhållandena; det ligger också i sakens natur
att när själva korporationen eller gemenskapen sörjde för
samordning mellan gruvorna, så förelåg icke samma behov
av statlig regi som inför den motsatta företeelsen i Tyskland.
För det tredje förelåg det bevisligen alltid vid Stora
Kopparberg ett samband mellan gruv- och hyttedrift, resp. -besittning,
varigenom också hyttorna stodo i kontakt med samfälligheten,
icke voro underkastade ledning utifrån. För det fjärde och
kanske viktigaste var utvecklingen i kapitalistisk riktning
ofantligt mycket senare i Sverige än i både Tyskland och
England, vilket också — fastän ej på alla områden i samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
