Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eli F. Heckscher, Den svenska kopparhanteringen under 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska kopparhanteringen under 1700-talet. 35
grad — är ett genomgående drag för vårt land. Det följande
skall närmare belysa dessa motsatser
Våra äldsta källor till Stora Kopparbergs historia visa
tydligt samma företeelse som i Tyskland, nämligen att
gruv-andelarna då voro i stormännens ägo. Men omkring mitten
av 1300-talet har organisationen, såsom utförligt framställes
i Tom Söderbergs stora arbete, blivit genomfört korporativ,
helt och hållet uppburen av kopparbergsmän. Enhetligheten
begränsades emellertid till själva organisationen och
regleringen av de särskilda bergsmännens inbördes ställning,
medan verksamheten som helhet icke övergick till ett gemensamt
ekonomiskt företag. Denna ordning avvek icke väsentligt
från den som förekom vid de svenska järngruvorna och
motsvarade tydligen i många hänseenden skråväsendets
internationella typ. Särskilt betecknande är parallellen med de
s. k. reglerade kompanierna inom sjöhandeln, som till
handelsområdet överförde skråväsendets princip, i det att de
inneburo en korporativ ordning för handeln som helhet och
vissa gemensamma anstalter för denna, men självständig
individuell företagsamhet i de olika medlemmarnas händer
inom organisationens ram. För gruvdriften vid Stora
Kopparberg gällde då regler om de olika lagens brytning i olika
gruvrum, medan själva brytningen skedde fristående av vart
lag för sig. Hyttedriften, d. v. s. malmsmältningen, var slut-
1 För den äldre tiden främst efter T. Söderberg, Stora Kopparberget
under medeltiden och Gustav Vasa (1932). För den nu ifrågavarande perioden
en sammanställning av ett betydligt antal källor eller samtida redogörelser,
varav åtskilliga redovisas på särskilda punkter här efteråt men följande
gälla framställningen som helhet: Per Hedenblad, Kort begrep om
hushållningen vid Stora Kopparberget (odat., från 1760-talet); Inventarium öfver
Stora Kopparbergs bergverk med dess tillhörigheter 1759, närmast kap. 19
(begge i Stora Kopparbergs Bergslags arkiv — nedan cit. S. K. B. A.);
bergs-hauptman Anders Pihls betänkande 10/5 1808 (tr. Handl. o. författn. t.
upp-lysn. om St. Kpb:s Bergslags . . . förhållanden, ed. P. Linderholm, 1849 —
nedan cit. Linderholm); J. H. Grave, Om malmens fördelning v. St. Kpb:et
(diss. Uppsala, præs. Chr. Berch, 1783 — av särskilt värde genom bifogade
tabeller); D. A. Hedenblad, Afgifterne till Kronan af St. Kpb:s grufva (diss.
d:o d:o, 1787); E. Liljeroth, Bergsmännen vid St. Kpb:et (otryckt föredrag);
BO; Modée, Utdrag utur publique handlingar (cit. Modée).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
