Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eli F. Heckscher, Den svenska kopparhanteringen under 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
Eli F. Heckscher.
behöllo individuell brytning, fastän detta längre fram
upphörde. A andra sidan är det givet att förändringen inskränkte
sig till gruvdriften. Med smältningen eller hyttarbetet tog
själva Bergslaget lika litet före som efter denna tid någon
befattning.
Emellertid var det just genom att förändringen skedde
inom gruvdriften men lämnade hyttarbetet oberört som
skillnaden mellan fjärdepartsägare och brukande bergsman trängde
igenom och blev allt viktigare. Med brukande bergsman
menades icke en bergsman som över huvud taget ägnade
sig åt kopparens framskaffande utan — i någon mån i
överensstämmelse med innebörden av ordet »bruk» inom
järnhanteringen — en bergsman som ägnade sig åt att smälta
malm, d. v. s. som idkade hyttebruk, framställde råkoppar
av den brutna malmen. Den malm som tillkom varje
fjärdepartsägare, genom lottningen och den sedan genomförda
utjämningen, fyllde tydligen ingen uppgift för andra än
innehavare av andelar i hyttor; och hyttägarna måste alltså
komma att icke blott inropa de från början för allmänna
ändamål avsatta »hoparna» utan också övertaga den malm
som tillföll de icke-brukande fjärdepartsägarna. I vilken
form det senare skedde är av mindre vikt än själva faktum
att det skedde. Att döma av ett prov som kunnat göras
för år 1725, var den vanligaste formen att »idkarna» eller
de brukande bergsmännen övertogo malmen för de övriga
fjärdepartsägarnas räkning; men en nästan lika vanlig form
var enligt samma källa att de arrenderade själva
fjärdeparterna av ägarna och att alltså de senare i
verkligheten fingo arrendeinkomst i st. f. utdelning. I båda fallen
inträdde en situation som är av mycket stort intresse ur
företagshistorisk synpunkt och som kan följas jämförelsevis
lätt i de s. k. partalsböckerna, förteckningar över delägarna
och det antal fjärdeparter de innehade. De brukande
bergsmännens roll framträder ej fullt lika lätt, och förhållandet
mellan dem och fjärdepartsägarna har jag ej funnit förtecknat
mer än i 1725 års partalsbok, varvid dock bör tilläggas att
jag långt ifrån har gått igenom alla partalsböckerna; vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
