Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eli F. Heckscher, Den svenska kopparhanteringen under 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska kopparhanteringen under 1700-talet.
41
sidan av detta slags källor finns det emellertid också andra
som kasta ljus över de brukande bergsmännens ställning.
Här följer nu en redogörelse för de, såvitt jag förstår, mycket
upplysande slutsatser som kunna dragas ur en bearbetning
av några godtyckligt valda partalsböcker, sammanställda med
andra källor 1.
Som utgångsår har-valts 1686, det sista som har
par-talsbok bevarad före Frihetstiden; de två nyss diskuterade
förändringarna hänförde sig ju till åren 1692 och 1716, och
boken visar alltså läget före deras tillkomst. Förbindelsen
mellan andeiskap i gruvan och hyttedrift var då ännu i det
stora hela orubbad. Visserligen betydde detta icke att alla
fjärdepartsägare voro brukande bergsmän; en så fullständig
överensstämmelse med den ursprungliga ordningen hade
ganska säkert icke existerat sedan Medeltiden. Men ännu
1686 hade kombinationen mellan de två ställningarna likväl
förblivit det normala, och det är normaltillståndet man
närmast har att söka fastställa. Antalet fjärdepartsägare var i
det närmaste 800 (detta antal ägde alltså tillsammans de
1200 fjärdeparterna); och fastän de brukande bergsmännens
antal icke exakt kan anges, är en ungefärlig siffra av 530
ganska säkert riktig2. Tämligen jämnt två tredjedelar av
fjärdepartsägarna voro alltså fortfarande brukande bergsmän.
Det är knappast mindre viktigt att också de övriga
fjärdepartsägarna voro intimt förbundna med orten och med
Bergslaget. Antalet ståndspersoner bland dem var
obetydligt, i alla händelser på sin höjd 26 personer, och däribland
1 Den utförligaste serien av partalsböcker finns i S. K. B. A., men en
kortare serie (1725—39) — delvis samma delvis andra år än den förra —
förekommer i Bergskoll. arkiv. De i texten meddelade uppgifterna om de
brukande bergsmännen och deras förhållande till fjärdepartsägarna 1725 ha
alla hämtats från 1725 års bok, som är en av de mest givande jag genomgått.
2 Uppgifterna om antalet brukande bergsmän för alla år utom 1725,
1759, 1810 och 1820 bygga på Graves tab. 1. Han har emellertid enbart
medeltal för godtyckligt valda perioder, och jag har gjort en ungefärlig
utjämning därav för de år som de bearbetade partalsböckerna gälla; för 1686
stämmer siffran utmärkt med uppgiften i 1692 års nyss cit. k. br., att
ickebrukande fjärdepartsägare då voro omkr. 300.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
