Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eli F. Heckscher, Den svenska kopparhanteringen under 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
Eli F. Heckscher.
i vad mån det rådde ett samband mellan 1700-talets
utveckling på detta område och andra samtida företeelser. Det är
säkerligen riktigt att både 1692 och 1716 års ändringar voro
ägnade att underlätta fjärdeparternas användning som rena
förmögenhetsobjekt, eftersom risken av innehavet hade
av-lyftats och all ekonomisk funktion skilts därifrån sedan
Bergslaget hade övertagit gruvdriften. Men man kan icke bli
stående vid denna förklaring, eftersom ju tendensen oavbrutet
fortfor och t. o. m. dröjde länge med att ta verklig fart.
Till förklaring av detta senare har man att hänvisa till en
ökning i landets sparande, som sökte riskfri placering och
kunde vänta sig finna en sådan i Bergslagets fjärdeparter,
sedan dessa hade fått sin nya prägel genom de långt tidigare
företagna ändringarna. Närmare besett rådde det också en
viktig olikhet mellan den tidiga och den sena utvecklingen
av andelskapet. De stormän och Lübeck-borgare som ägde
andelar i Kopparberget före 1300-talets mitt hade förmodligen
i stor utsträckning förvärvat dem utan något nytt sparande,
vars roll åtminstone för svenskarnas del säkert var mycket
liten; det var makt eller företrädesrättigheter långt mer än
inkomstöverskott som möjliggjorde förvärv på den tiden. Det
nu skildrade händelseförloppet är i stället mycket
betecknande för den kapitalistiska utvecklingen. Denna kommer
till uttryck icke blott genom utbredningen av en
funktionslös företagsbesittning, fördelad på personer i alla
samhällslager, utan — så egendomligt det kan låta — samtidigt också
genom ökade uppgifter för den gemensamma organisationen,
i det att verksamheten överflyttades på denna i helt annan
grad än förut. En särskilt slående parallell erbjuder
härvid övergången från reglerade handelskompanier till
aktiekompanier, eftersom den innebar att andelarna i de senare,
aktierna, på det sätt som utmärker nutidens
företagsorganisation fritt kunde överflyttas från den ena individen till den
andra, utan att själva verksamheten därigenom påverkades,
just därför att denna verksamhet själv hade frigjorts från
samband med företagsbesittningen som sådan. Det är ur
dessa synpunkter som företagsutvecklingen vid Stora Koppar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
