Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eli F. Heckscher, Den svenska kopparhanteringen under 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
Eli F. Heckscher.
överläto sina hyttor på de övriga; annorlunda kan höjningen
i social standard knappast förklaras. Betydligt svårare att
avgöra är själva orsaken till det ökade kapitalbehovet.
Därvid har man icke enbart att tänka på hyttebrukets krav;
också den nya ordningen för verksamheten i gruvan ökade
anspråken på de brukande bergsmännen, såsom strax skall
framgå.
Redan den bild som nu har tecknats av utvecklingen
visar att uttrycket brukande bergsman icke får associeras
med kroppsarbete i gruvan eller hyttorna. Visserligen verkade
fortfarande åtskilliga fattiga bergsmän som arbetare, och när
gruvarbetet år 1716 överfördes till Bergslagets egen ledning,
tillerkändes de brukande bergsmännen rent av företrädesrätt
till anställning som arbetare; då detta var fallet redan inom
gruvdriften, kan man gå ut ifrån att det i större utsträckning
måste ha förekommit inom hyttarbetet, där ju en bergsman
kunde arbeta för egen räkning. Men allt detta hade
uppenbarligen blivit ganska sällsynta undantag. De brukande
bergsmännen hade i normala fall blivit arbetsgivare, nämligen
i hyttorna, där kroppsarbetet utfördes av huvudsakligen två
arbetarkategorier, smältare och rostvändare.
Det säger sig självt att Stora Kopparbergs arbetar problem
långt ifrån var enkelt. Onekligen vore det av stort intresse att
följa arbetarantalets utveckling inom kopparhanteringen, men
tills vidare måste jag nöja mig med en möjligen icke alldeles
fullständig översikt för år 1759 1. Den ger en sammanlagd siffra
för egentliga arbetare, sålunda frånsett allt arbetsbefäl och
alla tjänstemän, på 1 116, varav emellertid ett fåtal tycks ha
varit sysselsatt utanför själva Kopparberget och alltså ej bör
ha tillhört dess lokala arbetarstam; med befäl och tjänstemän
steg siffran åtminstone till 1 200 à 1250. En verksamhet
som sysselsatte så många arbetare var efter tidens förhållan-
1 Efter 1759 års Inventarium (»åtskillige arbetare till gruvan och verket
hörande»). En uppgift i Bergskollegii relation till kronprinsen 1762 (avskr. i
dess arkiv) bekräftar till alla delar resultatet; där heter det också: »Therföre
underhålles på thetta stället en talrikare gruvebetjäning än i någon annan
bergslagsort)).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
