Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karl Gustav Ljunggren, Nordiska personnamnsordböcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordiska personnamnsordböcker.
125
synpunkter, dvs. oavsett formen sammanfört de beläggställen,
som avse samma person, samt om möjligt identifierat, lokaliserat
och tidfäst denne, vilket i sin tur medfört, att en mycket stor del
av artiklarna är till den största hjälp för forskarna inom olika
historiska discipliner och därför förtjänt av allt beaktande.
Men den långa livstid, som förunnades Lind, tillät honom
att efter några år återupptaga arbetet med personnamnen.
Givetvis fanns åtskilligt av värde för ett supplement i nyutgivna
källskrifter och i nya utgåvor, men Linds huvudsyfte var att
minska antalet av honom hittills mera summariskt behandlade
namn, och det stora supplement till Norsk-isländska dopnamn,
som utkom 1931, innehåller till stor del omarbetningar av den
första namnordbokens artiklar efter historiska synpunkter. Det
är c. 160 artiklar i den första boken, som på detta sätt gjorts
nyttiga för historikerna, vilka nu lika väl som språkmännen ha
ett oskattbart hjälpmedel i de två stora volymerna, vilka givetvis
måste användas jämsides 1. Båda delarna kännetecknas av stor
och allmänt erkänd pålitlighet i återgivandet av beläggen och
beläggställena, och vederbörlig hänsyn tages genomgående till
såväl runformer som ortnamn. Etymologiska bidrag saknas
heller inte, men på denna punkt har författaren inte eftersträvat
vare sig fullständighet eller likformighet. Arbetena gå i
huvudsak fram till år 1500, men i vissa fall har Lind även begagnat
nyare material.
Under den tid, som förflöt mellan utgivandet av den första
namnordboken och utarbetandet av supplementet, åstadkom
Lind det likaledes omsorgsfullt utförda arbetet Norsk-isländska
personbinamn från medeltiden (1920—1921), vilket ersätter tre
tidigare tillkomna, mindre omfattande och delvis svårtillgängliga
samlingar och vilket liksom det fullbordade huvudverket i lika
hög grad vänder sig till historikerna som till språkmännen.
Linds i Lundgren-Brates svenska namnordbok ingående
förteckning över svenska personnamn i den norsk-isländska
medeltidslitteraturen har redan nämnts. Det är uppenbart, att Erik
Henrik Lind förtjänar att nämnas på samma gång som sådana
grundläggande samlare och bearbetare som Johan Fritzner, Oluf
Rygh m. fl.
1 Ett mindre antal av de allra vanligaste namnen föreligger dock
alltjämt endast i lingvistisk bearbetning. Enligt A. Grape i Namn och Bygd
1931, s. 165 gäller detta om namnen Ami, Biörn, Eirikr, Eysteinn, Eyvindr
Gunnarr, Hallvarðr, Helgi, Johan-Jón, Lafranz, Nikolás, Óláfr, Pétr, Sígurðr,
Þórbiorn, Þórðr, Þorgeirr, Þorgils, Þórir, Þorkell, Þórleifr, Þorsteinn,
Þorvaldr och Ogmundr, varjämte de isländska beläggen inte meddelats för
Boðvarr, Helga och þorvarðr och de norska inte för Guðþormr och Håkon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
