Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nils Cleve, Förluster av kulturhistoriska värden under kriget mellan Finland och Sovjet-Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förluster under kriget mellan Finland och Sovjet-Ryssland. 137
kornst, byggdes under Tyrgils Knutssons tåg till Karelen år 1293
Gud och jungfru Maria till ära, till rikets försvar och sjöfarande
till säkerhet. I dessa sistrefererade ord rymmes Tyrgils
Knutssons tanke, att i och med uppförandet av ett fäste i Karelen
befästa Sveriges och den romerska kyrkans makt i öster, samt
samtidigt behärska de viktiga handelsvägarna till Karelen, Novgorod
och det övriga Ryssland.
Viborgs stad har vuxit upp i slottets omedelbara närhet. Till
en början höll sig den anspråkslösa stadsbebyggelsen till själva
slottsholmen, men flyttade småningom, redan på 1300-talet, till
en öster om slottssundet belägen udde. På 1400-talet hade staden
redan en ganska stor utbredning. Gatorna anpassade sig
naturligt efter den bergiga terrängen. Staden hade då en ganska stor
stadskyrka, sedermera domkyrka, samt ett dominikaner- och ett
franciskanerkloster. Omkring staden byggdes på 1470-talet en
med ett tiotal torn försedd kraftig ringmur, vilken under
1500-talet ytterligare förbättrades och utvidgades.
Intill det nyss avslutade kriget var Viborg till vissa delar
Finlands utan tvivel ålderdomligaste stad. Den hade sin »gamla
stad», vilken omfattade området inom den forna stadsmuren.
Visserligen hade Per Brahe år 1640 genomfört en ny, strängt
geometrisk stadsplan även för denna del av staden, men ett och annat
av den äldre bebyggelsen hade blivit kvar. Strödda över hela
»gamla stan» funnos sålunda spår av profana hus från tiden före
regularitetens genomförande, d. v. s. före 1640, en del av dem
säkerligen medeltida. Av den gamla ringmuren återstod, förutom
smärre fragment av själva murstommen, ett medeltida torn,
»Rådstornet», samt det under Vasa-tiden uppförda, för alla
Viborg-resenärer välkända »Runda tornet». Av de medeltida
kyrkorna kvarstodo före krigsutbrottet den gamla domkyrkan och
svartmunkekyrkan, båda visserligen till det inre ombyggda.
Flertalet byggnader i Viborgs »gamla stad» utgjordes av vad
vi kunde kalla patricierhus, från början av 1800-talet. Åldern
hos dem var ju sålunda på intet sätt imponerande, men de
representerade trots allt en mycket betydande kulturhistorisk miljö i
Viborg. De rika handelsmanssläkterna i Viborg, vilka ofta
ursprungligen voro av utländsk extraktion, ha genom århundraden
förmått ge den lokala stadskulturen sin prägel på ett sätt, som
knappast haft sin motsvarighet i någon annan stad i Finland.
De från de viborgska handelsmansfamiljerna utgångna släkterna
ha förövrigt spelat en betydande roll i Finlands historia, icke
minst kulturellt.
Det har varit svårt att få preciserade uppgifter om
förstörelsen i Viborg. I varje fall är det säkert att under de sista da-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
