Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI. I en trilla till Viksjö och en föreläsning om statskyrkan, missionsförbundet m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 279 —
försvinna, behöfdes, att omkring 200 nya presterliga beställningar
inrättades. Huru behöfligt detta är, äfven om man uppgifver
tanken på, att presten skall vara hela församlingens själasörjare,
inses deraf, att konfirmanderna i en församling på 4,000 inv. plä-
ga uppgå till 70—80. Å andra sidan kunna och böra ett rätt stort
antal onödiga komministraturer, i synnerhet i Upland och Öster-
götland indragas. Att deremot sammanslå pastorat — såsom i år
blifvit i svenska riksdagen föreslaget — kan den sakkunnige ej
anse förståndigt, i synnerhet i vår tid, som ställer större anspråk
på en pastor än förra tider, och i vårt land, der pastoraten i all-
mänhet redan nu äro för stora.
Öfvergå vi nu till befordringsförhållanden i svenska kyr- -
kan, stannar uppmärksamheten för den, som eger kännedom om
förhållandet i andra länder, genast vid det egendomliga faktum,
att ej fullt hälften af de svenska presterna äro pastorer. Likväl
är ställningen nu, såsom förut framhållits, betydligt gynsammare
än fordom. Någon fortgång i denna förbättring kan emellertid
ej påräknas, emedan de obefordrades antal f. n. är vid minimum,
och de nya befattningar, som under den närmaste framtiden in-
rättas, oftare torde blifva komministraturer och ordinarie adjunk-
turer än pastorat. ;
För att få en föreställning om huru lång tid, som åtgår, in-
nan en prest i svenska kyrkan blir pastor, har jag genomgått ma-
triklarna för tre stift, Skara (1896), Strengnäs (1892) och Lunds
(1886). I det förstnämnda var lefnadsåldern i medeltal 45.6 år
och tjensteåren 17.9 vid första befordran till kyrkoherde. TI det
andra voro siffrorna resp. 41.3 och 14.4, och i det tredje 43 och
15.4. Mer än 50 år vid första utnämningen voro i Strengnäs stift
16 och i Lunds 43. Mer än 20 tjensteår hade i Skara stift 29, i
Strengnäs 22 och i Lunds 63. Med tjensteår menas här den tid,
som förflutit efter prestvigningen. Tilläggas tjensteår för lärare-
verksamhet o. d., och besinnar man att patroni vanligen kalla yn-
gre män till kyrkoherdar, inses lätt, att medelsiffrorna för dem,
som på den vanliga vägen vinna befordran, äro betydligt större.
Då proportionen mellan kyrkoherdebeställningar och presternas
antal åtminstone i Strengnäs och Lunds stift är temligen gyn-
sam, torde siffran för hela riket vara ofördelaktigare än i dessa
stift, men något fördelaktigare än i Skara. Vid 45 års ålder och
efter 17 års tjenstgöring kan sålunda en svensk prestman hafva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
