Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI. I en trilla till Viksjö och en föreläsning om statskyrkan, missionsförbundet m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 280 —
utsigt att blifva pastor i ett mindre pastorat. Genom forlängd
studietid och andra omständigheter har emellertid åldern vid
prestvigningen i medeltal framflyttats på senaste tiden till om-
kring 30 år, hvadan åldern vid befordran till kyrkoherde under
den närmaste tiden borde blifva något högre.
De nya presterliga befordringslagarne taga jemförelsevis min- |
dre hänsyn till ådagalagda lärdomsprof. En följd deraf har blif-
vit, att antalet prester, som aflagt andra akademiska examina än,
de nödvändiga, minskats. I synnerhet gäller detta i afseende
på filosofiska doktorsgraden. Blott omkring ett tiotal prestvigda
fil. licentiater finnes f. r. i Sverige. Undantagas universitets-
och läroverkslärare, blir det omkring 250 eller 9 procent af Sveri-
ges prester, som aflagt filosofisk eller teologisk kandidat- eller
licentiatexamen ellers annars äro teologie doktorer. Största an-
talet sådana prester finnes i Lunds stift (58), minsta i Kalmar (4)
och Visby stift (4).
Det är en för Sverige hedrande egendomlighet, att embets-
mannakåren rekryteras ur alla samhällsklasser. Detta gäller icke
minst presterskapet, som af ålder allt sedan reformationen befor-
drat ståndscirkulationen. Mest har det varit prestsöner och bond-
söner, som egnat sig åt det presterliga kallet. På senare tider
har emellertid detta förhållande något ändrats. Medan åren 1700
1780 och 1820 af Lunds stifts kyrkoherdar 40 procent voro prest- 4
söner, var det år 1878 blott 28 procent. År 1891 voro 68 prester ;
i Upsala stift prestsöner och i Strengnäs stift 39, i Lunds stift
(1886) 110, i Göteborgs stift 60 och i Skara stift. (1896) 67. Äro
förhållandena i de öfriga stiften ej allt för olika de anförda, skul- j
le omkring 25 procent af Sveriges prester vara utgångna ur pre- $
sterliga hem — ett förhållande, som visar, att, fastän man nu i
mera än förr tager hänsyn till inre kallelse, presthemmen ofta V
alstra kärlek till det presterliga embetet. ;
Aflöningsförhållanden och utgifter för kyrkliga ändamål.
Utgifterna för den kyrkliga verksamheten bestridas dels ge-
nom skatter, af hvilka tiondeersättningen är den förnämsta, dels
genom afkastning af hemman, jordar och tomter, som antingen
äro donerade, anskaffade af församlingen eller anslagna af kro-
nan, dels genom gåfvor, kollekter och sammanskott.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
