Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI. I en trilla till Viksjö och en föreläsning om statskyrkan, missionsförbundet m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 281—
Tionden infördes i Sverige enligt somligas uppgift redan un-
der Knut Eriksons tid, enligt andra år 1290 vid en herredag i Aske-
bäck (eller Alebäck). Den var afsedd till presterskapets aflöning,
kyrkans och de fattigas underhåll.
| Det är bekant, att då Gustaf Vasa lade under kronan kyr-
kans och de andligas egendomar, fråntog han dem tillika två
tredjedelar af tionden och lade äfven den under kronan, hvil-
ken del derför fick namn af kronotionde. Härigenom borttog
han ej blott den del af tionden, som förut varit anslagen åt de
fattiga, hvarigenom hela fattigunderhållet föll på kommunerna,
utan äfven den delen af tionden, som varit anslagen åt kyrkornas
underhåll, hvilket nu måste bekostas af församlingarne. Detta
var egentligen att pålägga hemmanen två alldeles nya kommu-
nalskatter, hvarifrån de förut voro befriade.
Löneregleringsfonden bildades i sammanhang med de nya
löneregleringarne 1 följd af riksdagens beslut 1862. Fonden, hvil-
ken jemlikt kongl. brefvet den 29 juni 1866 eger åtnjuta jemväl
den ordinarie inkomsten af de ecklesiastiska boställsskogarne, som
ej utdelas till boställsinnehafvarne, egde vid 1887 års slut en ka-
: pitalbehållning af 1,310,676.85 kronor. Sedan dess har den be-
tydligt ökats och utgjorde vd 1894 års slut 2,345,327.16 kronor.
Af fondens inkomster, som under år 1891 uppgingo till 252,324
kronor, utgöres ofta nära hälften af skogsförsäljningsmedel. Ar-
rendemedel och indelningsersättning utgjorde åren 1872—91
824,658 kronor. : Intressemedel och kapitalvinst har under sam-
ma tid uppgått till 793,073 kronor. Skogsförsäljningsmedlen in-
flyta hufvudsakligen från norra Sverige, arrendemedlen åter mest
från de södra landskapen. Fondens utgifter till större delen an-
slag till lönefyllnad voro år 1882: 79,897, år 1885: 97,994, år
1888: 109,252 och år 1891: 155,676 kronor. Det belopp, hvar-
med fonden ökats, har under åren 1882—91 varit i medeltal 114,-’
698 kronor årligen.
Taxeringsvärdet å prestgårdar och annan åt presterskapets
aflöning egnad jord år 1886 utgjorde 54,511,318 kr., deraf 45,677,985
kr. för kyrkoherdarnes prestgårdar och löningshemman. Förde-
ladt på i rundt tal 2,200 lägenheter, blir detta 24,777 kronors
taxeringsvärde för hvarje. Somliga boställen äro ej större än torp,
medan andra äro stora possessioner. De härvid medräknade stom-,
annex och mensalhemmanen förekomma mest i Skåne och Ve-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
