Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
En familj.
Stolt mannen bär sin kalabreserhatt
På rika lockar, mörka som en natt.
Från breda skuldror glänser en karbin,
Att den är laddad, ser man på hans min.
Af mannakraft står ådern spänd och varm
På muskelfyllig och svartluden arm,
Och blicken hvilar, full af eld och lif,
"Uppå hans späda barn och unga vif.
Hur skön hon är, hon, med den bruna hy
Då doket skuggar djerfva ögonbryn !
Hur trånfullt simmar ögat af gagat !
Men lika lätt det kunde blixtra hat.
Den lilla knubbiga kerubcn trifs —
•Gud, hvad han skriker, för att få till lifs
Ej modersbarmen kan han unna frid —
En sådan liten vildsint Romulid !
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
