Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
A
Den Polske frivillige.
Farväl, min mor! Min unga brud, godnatt!
Jag måste bort, förr’n gryning skymtar matt.
Förr’n solen flammar öfver österns bryn,
Har snön en högre purpurfärg än skyn.
Yar det ej en signal, som hördes re’n?
Den polske liemannen är ej sen
Att bryta väg och teckna den med rödt
På fält, der förutgångne bröder blödt.
Till segerstrider ej jag rycker ut :
J a g f å r e j s e u p p s t å n d e l s e n s m i n u t ;
Men, sjelf af fädernes exempel väckt,
Jag går att minne bli för efterslägt.
Mitt fosterland, jag återbär ditt lån !
Min fosterjord, o tag emot din son !
Då snart din dag upprinner ärofull,
Skall frihetsträdet spira ur min mull.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
