Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
Den mön ej sången handlar om —
Den mön kan godt bli utan.
Dock hvem är hon vid lampans glöd,
Som vakar, smidd vid nålen:
På kind af feberoro röd
Re’n spelar morgonstrålen ;
Den minsta rast tycks henne stöld
Från dem som snart klä’ skott i köld
På Dannevirkes skansar.
Så satt väl fordom Ingeborg
Och kufvade sin hjertesorg
Och väfde Hjalmars pansar.
Vi känna dessa drag igen,
Så bleka nu dess värre,
Sin fina grop har kinden än,
Men rosor har den färre,
Och denna späda hand! Den har
En gång oss gifvit det standar,
Som aldrig vi få svika.
Ja, hon densamma är som förr,
Fast landssorg bor bak hennes dörr
Och kanske nöd tillika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
