Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och Konungen — hvem återge förmår
Hans ögas strålblick och hans sneda panna,
Theaterlagrarne i pudradt hår
I sällsam blandning med de äkta, sanna!
Hans ålder, ack, med flärd och split och strid,
Yar dock vår sista svenska storhetstid!
»Jag mins», så sade hon, »den morgonstund,
Då Gustaf steg ombord på skärgårdsflottan.
Från Holmen dundrade af hjertans grund
Vid hurrande och jubel öfvermåttan,
Och tårfullt viftande tog aldrig slut
För hvar galèr, som vimplad lade ut.
»Jag ser mång ungersven vid skottens ljud
Med hurtigt grepp i tåg och tackel klänga,
Som afskedshelsning till en mor, en brud,
En plumagerad hatt bland krutrök svänga,
Jag ser för mig så mången, mången, som
Från Wiborgsviken aldrig vände om.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
