Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182
Gå ur hans väg! Din synkrets helst begränsar
Den verld, som har till ändamål blott sig.
För denne munk, som tyst sin trädgård rensar,.
Fins intet af allt det som lockar dig.
Ty han, som stum här sysslar med sin spade,
Skeppsbruten kom från lifvets strida elf,
Sin heta panna han på tröskeln lade
Och bad och sade: »fräls mig från mig sjelf!»
Intill en broders öra böjd, förkrossad
Han blotta fick det sår, han hemligt bar,
Och bördan föll, från sargad skuldra lossad,
Med hvarje minne af hvad förr han var.
Som tiggarn kastar vandringsstaf och ränsel,
Der ett herberge unnar gästfri härd,
Så här vid porten konstnärn fällt sin pensel,
Sitt guld den rike, krigaren sitt svärd.
I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>