Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
199
Knappast känd af baskisk fiskarfot,
Grottans dunkla hvälfning tog emot
Två, som verlden skiljt med jernhård regel.
Skugglikt skymtande från hvar sitt håll,
Här de träffades, da solens boll
Släcktes i Biscaya-bugtens spegel.
Arma par, fans det ej guld och flärd
Öfvernog att i en slafvisk verld
Göra er till nöjda undersäter?
Lyckans barn förlåter verlden allt,
Falhet, lumpenhet i hvar gestalt —
Hjertats uppror blott hon ej förlåter.
Sina offer skall hon nå tidsnog —
Men i afton ensamheten drog
Underbart den trygga ringen om dem.
Öfver tårad kind det stänkte salt,
Deras suck i hafvets suck försmalt — :
Utanför ett haf —- och ett inom dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
