Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
137
Inunder smutsen oeli sotet oeh slarfvor till drägt
De anade strax en fägring af herskareslägt.
Da, drömskön af fjerran syner, hon uppslog sin blick,
En stöt in i hjertegropen hvar letare fick.
Hvad var hennes börd och härkomst? Hon visste det ej.
Sitt namn väl ända hon kände? Hon svarade nej.
Den starke kolaren, bjessen som ulfvarne slog,
En dag träffat pä den lilla bland tufvor i skog.
Sa fri som ännu en vildros pä furumörk nio,
Hon följt blott sitt eget tycke i kolarens ho.
Vid härden med glimmande askan vardt tiden dock läng,
Det stora, som glöden talt om, när kom det en gäng?
Du herrliga, det har kommit! — de ropte, bragta från
sans —
Af dig skall Rococos rike nu hemta nyboren glans.
Liksom de fört en prinsessa i bugande krets,
Till vaguen Hickan de ledde vid yttersta fingerspets.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
