Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iimiiiiiiiiiiiiiiiiiiiMiiiiiiiiiiiinmiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiimmiiiimiiiiiiiiiiiimiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii SCENEN iHiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiMiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiimmiiMiiiiiiiniiiimiiiii
förekommer. Han påstås icke hava fullt utnyttjat rollens
alla möjligheter och det anmärkes på, att han gjorde
Per lika gammal efter återkomsten till Norge (femte
akten) som i Marocko. Vid de berömda orden:
Gud er faderligt sindet imod min Person
men økonom — nej, det er han ikke
störtade han sig tämligen omotiverat omkull på scenen
och ödeläde därigenom den avsedda effekten. Detta och
annat är emellertid oväsentliga anmärkningar i
jämförelse med det gynnsamma helhetsintrycket. — En M.
Albert-Mayer spelade icke mindre än fyra roller:
Boj-gen, Aslak smed, Främlingen och Knappstöparen och
tycks ha klarat detta kraftprov med glans. M.
Lugné-Poe själv spelade Solvejgs fader samt Pers engelska
»vän» Mr. Cotton. I den senare uppgiften firade han
verkliga triumfer... Som Solvejg uppträdde Suzanne
Auclaire, vilken tidigare utmärkt sig som en förträfflig
Hilde Wangel i Bygmester Solness, men hon tycks icke
ha känt sig hemmastadd i rollen. Madame Barbieri var som
Åse för mycket teatralisk, konstateras på ett håll. Hon
lyckades icke heller förråda sin ålder: även hon var
alldeles för ung för uppgiften. Det blev emellertid larmande
succés efter dödsscenen. Som det »fula» barnet uppträdde
olyckligtvis ett mycket vackert barn, vars kinder på ett
smaklöst sätt svärtats med bränd kork eller dylikt.
På själva uppsättningen hade man icke lagt ned stora
kostnader, — knappast 20 pund tror en engelsk kritiker.
Icke blott dekorationerna utan även dräkterna voro
otillständigt luggslitna och »shabby». Pers profetiska
kaftan såg ut som en gammal nattrock, som man fått
tag gud vet varifrån och turbanen hade använts i något
tidigare stycke, det såg man utan kikare. Det förekom
ingen häst i fjärde akten och naturligtvis ingen gris i
scenen med »Den Grönklädda». Dovregubbens troll
krälade omkring på alla fyra och hade fantastiska svansar
men även skråpansikten på sig. Då lustjakten
exploderade, demonstrerades detta med, att en stol med
förfärligt brak stjälptes omkull ute i kulissen ... Anitra var
kritvit i ansiktet, hade ett böljande svart hår och en
eldröd pion vid vardera örat, hon tycktes icke alls höra
hemma i miljön och dräkten företedde misstänkta
reminiscenser från hjältinnans i Bomeo och Julia
garderob ... Av utstyrseln i allmänhet att döma hade ingen
hyst minsta hopp om styckets framgång och därför icke
ansett det löna mödan att nedlägga några kostnader på
detta underliga stycke.
Per Gynts första framförande i Paris företedde
sålunda åtskilliga brister men alla ofullkomligheter till
trots gick dock dramats poäng och ideella clou icke
därför om intet. Underbart nog kom allt det väsentliga till
sin rätt. De viktigaste scenerna gjorde stark verkan och
allt det allmänmänskliga, som den bizarra huvudfiguren
rymmer, uppfattades i stort sett som det skulle. Av
dramats många personer blev Främlingen livligt
applåderad för sin viktiga scen — trots att hans roll blivit
svårt stympad. Knappstöparen blev även vederbörligen
uppskattad och vid Pers ord i sista akten: »de kan
skrive på kullen: her er ingen begravet» satt publiken
andlöst gripen. Ett par andra scener blevo även livligt
senterade. Den ena var Solvejgs möte med Per på
fjället och Pers ord vid det hastiga avskedet från henne:
»Vaer tålsom, jente; langt eller kort — du får vente.»
Den andra var Åses död, en scen, som gjorde ett
uppskakande intryck — här som alltid. Det övriga mottogs
med vaket intresse, stundom med häpnad, vilket icke
uteslutande var Ihsens fel. Blott en enda scen föll helt
9lndevs de cWaf)( som Q er Qynt i SÆfvikascenerna
Jæger, hoofoto
SÆdtieSotaget
^ofjn RJ. J3öfgren c£ Go.
Siden-, Rf[(e- ocf) QiomutUtygev
iJredsgatan 3 — cStocdfioCm
KINAMAGASINET
Akta handbroderier — Siden —
Spetsar — Konstsaker m. m.
Birger jarl s gatan 12 Tel. 72 435.
131
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
