Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iiiiiiiiiiiiiiuiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii SCENEN iiiiiuiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiMiiiHiiiiiiiiiimiiiiiiiiimiiiiimiiiiimii
Gavl Stvöm •
EN GÖTEBORGARE I STOCKHOLM
Car/ Ström, en av säsongens gäster på Konserthusteatern
Jan de Meyere, foto.
verksam vid Lorensbergsteatern både under Gustaf
Lindens och Per Lindbergs ledning. Att han därför gärna
mottog engamangsanbud från Konserthusteatern säger sig
självt; det betydde ju ett återinträde under en regim,
som han liksom väl alla dr Lindbergs aktörer lärt sig
uppskatta, det betydde en verksamhet, fylld av entusiasm,
av djärvt experimenterande och av okuvligt arbete. Per
Lindberg som instruktör har ofta prisats; man hör
samma glada beundran från alla, som verkat under eller
man kan snarare i detta fall säga — med honom.
Carl Ström fick tillfälle att göra sin verkliga debut
inför Stockholms teaterpublik under glänsande
förutsättningar. Han hade den manliga huvudrollen i »Antonius
och Kleopatra», det var teaterns första premiär och det
låg också en osedvanlig spänning över den stora
salongen, då publikhavet sänktes i mörker och strålkastarna
började spela över podiet.
Denna första stora roll i Stockholm blev en vacker
framgång. Kritiken var enhälligt intresserad och
välvillig. Skådespelaren hade ett röstmaterial av ovanlig prakt,
en vältränad, välklingande stämma. Man avvaktade
fortsättningen med nyfikenhet.
Den nästa stora rollen blev kungen i Hamlet, och fråga
är, om egentligen den rollen tolkats bättre på någon
stockholmsscen. Den teaterinitierade må gärna påpeka,
Teatersäsongen 1926—27 är ett år att notera i svensk
teaterhistoria. Efter den stora Ranftska kraschen
skänktes huvudstaden två nya stora talscener, Oscarsteatern
och Konserthusteatern. Den sistnämndes namn är
intimt förbundet med Per Lindbergs. Men fältherren
ensam vinner icke slaget; dr Lindberg har omkring sig till
denna scen samlat en skara krafter, av vilka några redan
ha en uppmärksammad plats i svensk teater, medan
andra måhända komma att tillkämpa sig en sådan, om
man får döma av de löften de hunnit ge under sin
verksamhet på Konserthuspodiet.
Bland de förmågor, som redan hade ett namn då de
inträdde i Konserthusteaterns ensemble, kan man
framhålla Carl Ström. För huvudstadspubliken var han dock
föga känd; han hade visserligen förekommit på
stockholmska teateraffischer vid tidigare tillfällen, men utan
att tilldraga sig någon större uppmärksamhet. Det var
under somrarna han verkade i Stockholm, där han
uppträdde både på Skansens friluftsteater och på
Haga-teatern.
Den ännu unge skådespelaren har en lång teaterbana
bakom sig; om två år kan han fira tjuguårsjubileum med
Thalia. Han startade hos Anders Frithiof och for sedan
många år med Thalia i boggievagn genom landet. När
emellertid den dag kom, då flackandet tog slut, var det
inte till huvudstaden utan till Göteborg Carl Ström kom
och här sköt han snart fram i förgrunden. Han var
Gavl Stvöm som Jav J3eleu
Allard, Gbg, foto
CLARA EKSTRÖMS
Optiska ^Magasin
Kungl. Hovleverantör. Firman grundad 1872.
^fadoSsiovg 3 StocQfjoCm
ZK.7bidezsan
HoujuveLerare.
Operahuset, Sthlm.
208
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
