Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om emellertid Haralds brottkamp med de många
fylkeskonungarne och stormännen i Norge och den
seger, som han -vann öfver dem, ställa hans minne
högt för Norges män och väl göra honom värd den
ära, som visats honom, då efter tusen år ett
äreminne åt honom restes, — så kunna vi dock vid
sidan däraf ej underlåta att hafva en tanke för det
land, dit de många stormännen drogo sig undan för
hans något hårdhändta och godtyckliga välde, vi
mena Island. Dit förde de med sig sitt språk, sina
gudar, sina lagar, där blef lifvet det samma som det
varit i moderlandet, och där utvecklade sig så
småningom på detta språk en litteratur, hvars rikedom
ännu i dag väcker förvåning och beundran.
Det är ofta så, att af mannens bragder den
äger mindre värde, som han själf och hans samtid
sätta högst, men den ett högre, som framgår ur
den förra emot segrarens vilja, liksom det fällda
trädets stam yxas till för stundens behof och
småningom förgås, under det att ur dess sjunkande
krona faller ett frö, hvarur uppspirar en ny stam
med en ny krona och ännu skönare frukter. Utan
att vi ägde den isländska odlingen, skulle vi, då vi
spanade efter framfarna tider, vandra öfver
ökenlika rymder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
