Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Man såg, huru blodet strömmade till hans kinder,
och han sade helt vred:
»Det är så långt ifrån, att du, Hårek, och din
broder Rörek ären äkta födde, att eder moder till
och med blef härtagen hemifrån.»
»Det låter på ditt tal», inföll Hårek med ett
elakt leende, »som om du ville sätta oss sida om
sida med trälarne.»
»Du säger det, Hårek, utropade Thorolf. — »I
ären trälbome!»
Den lille mannen bleknade af harm, men han
betvang sin. Endast det ondskefulla leendet satt
qvar kring hans mun och gaf en aning om hvad
som föregick inom honom. Med en stämma så len,
som om hon varit den förtrampade oskuldens och
rättvisans, sade han, i det han vände sig om för att
lämna den mäktige Thorolf* sal:
»Hårda lyda den mäktiges ord; torde dock
hända, att de finnas, som våga vara af en annan
mening.»
Orden retade Thorolf. Han reste sig till
hälften ur högsätet, men hejdade sig plötsligt och lät
Hårek gå.
En stund därefter steg han upp och gick ut,
åtföljd af sina män. Han tog först vägen ned åt
stranden.
Där nere såg man Hårek med sina män syssla
i sin båt; de hade ännu icke lagt ut från stranden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
