Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gagna tillfället och stämma konungens sinne mildare.
I början lyssnade han icke därtill, men så
småningom tycktes orden hitta vägen till hans hjärta.
En gammal rik bonde med grått hår sade
slutligen, just som de närmade sig stranden och sågo
konungsskeppen ligga färdiga att lyfta ankar:
»Visst är, konung, att sådana män, som
Tho-rolf Quällulfsson, äro dina bästa stöd!»
I det samma kom Thorolf fram och stannade
vid sidan af konungen.
»Föga nöjd synes du vara med ditt besök på
Torge denna gången, konung, likväl . . .»
Konungen stannade och såg hastigt upp, som
om han icke saknat svar på Thorolfs tilltal, men
när han fick se dennes ärliga och trofasta, om ock
något stela blick, var det, som om orden dunstat
bort i rymden, och Thorolf fortsatte:
»Likväl har jag icke haft annat i sigte, än att
hedra dig, och till minne däraf, om slikt kan hos
dig hugfästas, vill jag, att du tager detta drakskepp
med dig, som en gåfva af Thorolf Quällulfsson!»
Konungen rodnade till. Om han fann, att han
gjort den mäktige mannen orätt, kunde dock ingen
säga. Han yttrade några ord, att han funnit sig
väl, och tog med synbart nöje emot det präktiga
och välbyggda skeppet.
Till utseendet var då allt godt och väl, när
konungen steg om bord och vände stäfven från Torge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>