Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Dock kan en hvar läsa i hans ögon, att här
icke allt faller honom i hugen, och att underliga
tankar månde dväljas i hans sinne.»
»Hvad konung Harald bär i sitt sinne, det vet
jag icke», fortsatte Thorolf, »men så mycket är
visst, att Thorolf Quällulfsson icke är den, som
bryter sin tro . . , det må stå till konungen att göra,
som det honom lyster, och sedan få vi se till, huru
lotterna falla.»
Därmed gick han öfver gårdsplanen fram till
kornladan att tillse, att det därstädes var ordnadt,
som sig vederborde, för den dagens gästabud.
I tre dagar varade gästabudet, men konungens
sinne förändrades icke. Han blef väl något mindre
ordkarg, men det gällde hans egna män och en och
annan af de andra gästerna. Thorolf själf och hans
män kunde icke afvinna honom ett enda ord eller
ett ögonkast af välvilja.
Thorolf å sin sida var sig lik den sista dagen
som den första. Intet brast af vördnad för
konungen, ej heller i bordets anrättning och mjödhornen.
Och alle med en mun rosade det ståtliga gillet.
Det talet gick också bland männen, när de följde
konungen till stranden, då han på fjärde dagen
skulle lemna Torge.
Många af de närvarande hade emellertid märkt
det samma i afseende på konungen som Thorolf,
och emedan de alla voro hans vänner, ville de be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
