Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med en mun, att sådant tal var baktal af onda
men-niskor. Konungen sade, att han då ville låta sina
misstankar fara. Han visade sig sedan blid och var
vänlig, när jag skildes från honom. Dock är det
långt ifrån», tillade Thorgils efter något uppehåll,
»att hans misstankar hafva farit.»
Thorolf hörde knappt de sista orden. Han
reste sig upp i högsätet och sade med rynkad
panna:
»Märkeligt har hugen ändrats hos konung
Harald, sedan jag var i hans hird!»
Någon tid därefter drog Thorolf norr ut på sin
andra färd till Finmarken. Den gick lyckligt, och
han återkom med ett oerhördt byte. Det var på
våren 874, som han åter befann sig på Torge.
Här berättades mycket om Hilderides söner,
huru de varit hos konungen under vintern och huru
de fortforo att förtala Thorolf.
»Dock är jag viss om», sade Thorolf, »att
konung Harald ej skall fästa lit till slikt tal!»
Thorgils skakade på hufvudet och såg ut, som
om han varit öfvertygad om motsatsen.
Emellertid gick någon tid, och när sommaren
kom, lät Thorolf rusta ut skeppet, som skulle afgå
till konungen med skatten.
»Jag menar», sade Leif till Thorgils om qvällen,
när den rika laddningen var instufvad och allt var
redo till afresan, »jag menar, att knappast dubbelt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
