Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han aldrig skulle få något godt af dessa penningar.
Carl de Mornay vände sig då till hertig Carl, för
att denne skulle underrätta konung Johan och
utverka, att konungen ej skulle tvinga de Momay till
bekännelse om, huru han kommit skatten på spåren.
På det sättet trodde de Momay sig kunna blifva
konungahuset nyttig, utan att behöfva bryta sin ed.
Han omtalar vidare, huru enligt hans mening den
funna skatten skulle användas, och om allt detta
skulle hertig Carl kunna intyga, hvilket dock icke
var händelsen. Ty hertigen påstod, att Carl de
Momay velat upphöja honom själf på tronen.
Rörande själfva den hemliga skatten synes Carl
de Momay själf hafva trott på möjligheten af
densammas upptäckt, ty då solden till de skotska
hjälptrupperna uteblef från konung Johan, erbjöd de
Mornay dem tre månaders sold å konung Eriks, eller,
enligt andra vittnen, å hertig Carls vägnar.
Konung Johan var så öfvertygad om, att den fanns och
att så väl Erik som efter hans död hans närmaste
hade kännedom om densamma, att han utfåste som
vilkor för Katarina Månsdotter att erhålla
lifstids-besittning på Ljuxala gård, att hon skulle utvisa
»den skatt, som vår broder salig k. Erik.hafver
låtit nedsätta, förr än han kom från regementet». Och
då svenska landsflyktingar anhöllo hos konung
Henrik III i Frankrike om hjälp att hämnas konung
Eriks mord och uppsätta hans rättmätige arfvinge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
