Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på tronen, voro de i besittning af så stora
penninge-summor, att de verkligen synas hafva varit i
besittning af »konung Eriks hemliga skatt».
Sammansvärjningens upptäckande för konung
Johan bildar ett eget kapitel i denna historia.
Redan under loppet af sommaren 1573 uppträdde en
af skottarne, Hugh Cahun, som på något sätt fått
kännedom om sammansvärjningen, och anmälde för
Johan hvad som var å bane. Han gjorde det,
emedan han fattat personlig tillgifvenhet för konungen.
Men han kunde icke bevisa sin angifvelse och
måste därför, ehuru till hälften mot konungens vilja,
plikta med sitt lif, och något ansvar drabbade icke
de sammansvurne. Vi finna dem alla i böljan af det
följande året i Lifland, och här skedde den
egentliga upptäckten.
Claes Tott hade strax på nyåret 1574 inspärrat
Wesenberg, och hans här utgjordes, utom af infödde
svenskar, äfven af de omnämnde Skottarne och en
mängd Tyskar. Här uppstod en tvist, ej blott
mellan Carl de Mornay och Archibald Ruthwen, utan
äfven mellan de skotska regementena och de tyska.
Den förra föranleddes däraf, att Ruthwen beskyllde
de Mornay att hafva förhållit solden, och det ena
ordet gaf anledning till det andra, så att till slut de
båda herrarne började kasta hvarandra i ansiktet
beskyllningen för att hafva velat mörda konungen.
Den senare tvisten förorsakades af ömsesidig natio-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
