Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gen begärde han att få njuta trösten af umgänget
med sin hustru och sina barn, »när vreden afsvalnat,
och hans kärlighet genom Guds ingifvelse bättre
betänkt sin olycklige broders öde».
Men icke Eriks klagan, icke minnet af hans
mildhet, då Johan själf satt i fängelse och fick njuta
af all lifvets beqvämlighet, af hustru och barn, af
musik och läsning, intet tilltalade konung Johans
sinne. Där gick han i de praktfulla slottsgemaken
med hjärtat fullt af fruktan och hämnd, och hans
broders fängelse blef allt hårdare och hårdare. Och
väl ligger där sanning i skaldens målning, att
mången natt
»................kung Johans öga stod,
så öppet, som hans port var stängd och såg sitt eget blod.»
Mörkare dock ännu står ett hämndens minne
från den olycklige konungens fångenskapstid. Ibland
dem, som hade vården om hans fängelse på
Stockholms slott, var äfven Olof Gustafsson Stenbock, en
broder till konung Gustafs enkedrottning och
köttslig kusin till konung Johan. Han var en vildsint,
hård och grym man, som hyste agg till konung
Erik för hvad som skett i Upsala 1567, där hans
broder Abraham var bland de mördade herrarne,
och som för den sakens skull alldeles glömde, att
han själf hade Eriks nåd att tacka för lifvet, då
tj-e Af förpt såsogi pp pienedig, troløs föprädjarp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
