Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gens namn och hans valspråk: auxilium meum a
Domino *) — leder oss att betrakta inskrifterna på de
höga, med snirklar, bilder och vapen prydda
slotts-gaflarne. Den ena af dessa bär namnet: Hertig
Johan af Östergötland, och den andra
begynnelse-bokstäfverna till Gustaf Adolfs namn samt årtalet
1620.
Johan, konung Johans yngre son, var den siste,
som ej blott bar titeln, utan äfven var regerande
hertig öfver Östergötland. Hans hyllning som sådan
egde rum den 15 Mars 1609. Konung Carl IX satt
då på sin tron midt på borggården, omgifven af
sina söner och de förnämsta herrarne i riket.
Hertigen kom inridande med mycken prakt och under
klingande spel i spetsen för Östgöta-adeln. Sedan
hertigen med sitt följe ridit trenne gånger omkring
borggården, stannade han framför tronen, steg af
sin häst, fattade sitt hertigdömes fana och steg upp
för trappstegen till tronen samt öfverlämnade fanan
till konungen. Denne talade om arfföreningen och
om den trohet, Östgötarne voro skyldige sin hertig,
hvarpå han återlämnade fanan åt hertigen, som nu
med två uppräckta fingrar aflade sin trohetsed till
konungen. Därefter blef hertigen stående vid
konungens sida och mottog i sin ordning
hyllningseden af undersåtarne i sitt hertigdöme, hvilka sedan
’) Min hjälp kommer frän Herren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
