Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
När de skulle lägga sig sista qvällen, kora Isak
till Jonas och sade, i det han med foten sparkade
lös en sten framför stugudörren:
»Vet du, Jonas, jag har fattat andra tankar.»
»Har du?»
»Ja, jag har helt slagit ur hågen alla dumma
tankar på skolan. Se, när du blir biskop en gång,
för det blir du nog, efter mäster Jörgen sade det,
— se, då kan det vara bra, att du har en broder
som bonde här på Hedenstorpet, så glömmer du
icke bort, att äfven den fattige skall vara din
broder. Skall det icke bli roligt?»
»Jo, jo!» mumlade Jonas.
Men broderns tal, som så tydligt tillkännagaf
hans ädla sinne och hans ovanliga själfbeherskning,
fäste sig outplånligt i hans sinne. Tanken på den
lycka, han gick till mötes, förbleknade, och han
tyckte henne blifva blott half, då hon icke delades
af brodern.
Tidigt följande morgon vandrade Petter
Larsson eller Petrus Laurentii, såsom det. skulle heta
på latin, sedan han blifvit en lärd man, och lille
Jonas bort från Hedenstorpet och Rotsjön på väg
till Kalmar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
