Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
höra, att i Linköping funnos ändå bättre lärare,
hvar-för de begåfvo sig dit. Här blefvo de snart för sin
flit, sitt allvar och sina goda hufvuden
uppmärksammade af lärarne, och förnämligast af den förträfflige
läraren i hebreiska och fysik, Laurentius Birgeri,
som sedan blef kyrkoherde i Kalmar. Denne drog
äfven, så mycket han kunde, försorg om de fattige
djäknames framtid.
Han förordade på det varmaste Jonas hos
biskopen i Vexiö och hos den ansedde häradsprosten
Petrus Magni i Angelstad, och desse åtogo sig också
den hoppgifvande ynglingen och satte honom i stånd
att kunna besöka universitetet i Rostock. Isak
däremot erhöll understöd för att fortsätta sina studier
i Upsala. Han hade under dagens lopp anträdt sin
vandring, och Jonas skulle dagen därpå vandra till
Kalmar, för att därifrån på något fartyg fortsätta
resan till Rostock.
Nu gick han tyst vid stranden af sjön, som låg
så spegelblänk framför honom, liksom en bild af den
jämna stråt, hvarpå hans öde vikit in. Fjärran från
andra sidan sjön hördes en vallgosse sjunga sin visa.
Ack, huru lifligt vaknade icke minnena därvid och
rullade upp sig, tafla efter tåfla, väckande i själen
känslor af innerlig tacksamhet för det förflutna och
ett fast hopp för det kommande.
Han stannade för att kunna höra de välkända
tonerna af vallgossens visa, hvilka dogo bort i fjär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
