Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lefvat i främmande land. Och när han slutligen
omtalade för dem, att biskopen i Vexiö ville hafva
honom till kyrkoherde i Angelstad, efter nu
prosten Petrus vore mäkta gammal och svag, då räckte
fadern handen åt modern, nickade och sade:
»Så har Herren i sin godhet hört våra böner,
mor!» hvarpå han tillade: »Kom hit, pojke, ty du
är värd ett ärligt tack af fader och moder och
deras hjärtans välsignelse!»
Svenborg var sig lik. Det sades, att hon haft
en enträgen friare i den rike kronofogden, och
modern visste förtälja för sonen, att Svenborg sagt nej
och att hon ännu väntade på honom, fast
kronofogden med säkerhet hade sig bekant, att Jonas var
död. Svenborg hade slutligen begärt ett års
betänketid, och det var väl nu vid lag tilländalupet,
så att tänkte sonen fortfarande på Svenborg, så
komme han nu rätt i grefvens tid.
Redan samma qväll hade Jonas velat begifva
sig till prestgården, men måste dock gifva sig till
tåls, ehuru natten syntes honom mer än tillbörligt
lång. Tidigt på morgonen vandrade han emellertid
den välkända stigen öfver ljungen bort till
Angel-stads prestgård.
Det var en herrlig vårmorgon med ljumma
vindar och fågelsång. Aldrig hade det känts så
fridfullt inom och utom honom, som denna morgon.
Hvarje sten, hvarje blomma, själfva vinden, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
