Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Emellertid, när Christian efter Carls ankomst
framför Kalmar icke ville lyssna till några
freds-anbud, företogs från svenska lägret en djärf ridt
in i fiendens eget land, i spetsen för hvilken stod
den unge Gustaf Adolf. Det gällde det nyanlagda
Christianopel, där konung Christian hade sina
förnämsta krigsförråd, och dit äfven invånarne från
den närmaste bygden fört sin förnämsta egendom
i säkerhet under kriget. Men allt det folk, som
kunde undvaras, hade på Christians befallning
lämnat platsen och begifvit sig till danska hufvudlägret
vid Kalmar.
Tvenne fanor ryttare, utgörande 1,500 man
utsökt folk, uttågade från lägret under Gustaf Adolfs
anförande, lyckades obemärkta komma förbi
danskarne och nalkades, framemot midnatt den 25 juni,
Christianopel. Fästet aftecknade sig mot den ljusa
sommarnattshimmeln, och allt utvisade, att inga
fiender väntades. Den lilla staden hade blifvit anlagd
1603 omkring några äldre befästningsverk, hvilka
kallades »Styr-Kalmär», emedan deras bestämmelse
var att utöfva ett visst tvång på denna närmaste
svenska gränsfästning. Ortens forna namn var
Avaskär. Fästningen och staden lågo på en lång
och smal halfö, där ännu köpingen med samma
namn är belägen, och vägen går, sedan man på
stora landsvägen till Carlskrona gått öfver Brömseå
och lämnat den omkring en fjärdingsväg bakom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
