Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Så må det blifva», af bröt Bengt utan att vilja
höra på fortsättningen af mannens tal, »klockan tio
vill jag begifva mig till det gamla slottet.»
Båda skildes åt. Bengt gick åter uppför
trappan, och den gamle utför, sedan han först ännu en
gång noga sett sig omkring, liksom fruktade han
ett spanande öga i hvarje vrå, bakom hvarje pelare.
Huru försiktig han än var, märkte han icke,
att en man befann sig bakom en af pelarne i nedre
förstugan. Denne man tycktes hafva en kropp så
smidig som tigerns, och med ljudlösa steg drog han
sig omkring den tjocka pelaren, allt efter som
ben-ranglet närmade sig, så att alltid pelaren var
emellan honom och denne. Men under hela tiden, som
Bengt stod och talade med den bortgående, hvilade
denne mans ögon, så skarpa och genomträngande
som en falks, på det hväsande benranglet.
Dansen var i full gång. Stadens förnämste
borgare hade inbjudit konungen och drottningen
samt de andre furstarne och en mängd svenska
generaler och öfverstar samt officerare att först
öfver-vara ett skådespél och sedan en stor bal i
rådhussalen. Allt hvad konst och smak haft ypperst att
erbjuda hade nedlagts på salens och de angränsande
rummens värdiga prydande. Ingen möda och inga
kostnader hade sparats. Man ville öfverträffa allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
