Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
resare-benet. 155
vanom den närmaste stenen, och när murbruket
något lossnat, fattade han tag med den högra handen
för att bända upp stenen. Härvid kom den venstra
att stödja sig mot väggens golflist, och utan att han
kunde förklara hur det tillgått, kände han en kall
luftström möta sig. Hans hand hade nämligen
hvi-lat på en järnnagel i golflisten, hvilken tryckts ned
och därvid genom en sinnrik mekanism, som ofta
användes i de gamla medeltidsbyggnaderna, öppnat
den löndörr, som Knut förgäfves skulle hafva sökt,
äfven om han lyckats uppbryta den hårdt
fastsittande golfstenen.
Utan att länge betänka sig och utan att låta
afskräcka sig af den kalla och unkna luften, som
strömmade emot honom, skyndade Knut att begagna
sig af den funna löngången. Dörren förde till en
vindeltrappa, som ledde rakt ner till ett tämligen
stort rum, hvilket låg under det yttre af dem, som
han fått sig anvisade.
Där nere var allt tyst och mörkt. Endast här
och där på väggarna lyste det, som om ljuset
kommit från något angränsande rum, på hvars vägg vid
dagsljuset omärkliga hål varit anbringade. Så var
det ock. Knut nådde själf upp till ett af dess hål
och kunde genom detsamma se in i det upplysta
rummet.
Och han satte sitt öga intill väggen och såg
dit in. Det var konungens sängkammare. Ljuset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
