Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utöfver sina egna i ögonen fallande fördelar, men
därföre ock i själfva verket sättande allt på spel.
Medan Gustaf Adolf uppehöll sig i Frankfurt,
an-kommo emellertid sändebud från hans svåger, Georg
Wilhelm. Denne svage och vankelmodige furste,
hvilken hela tiden allt ifrån det svensk-polska kriget
stod emellan två eldar, nämligen svenskame å ena
sidan och å den andra först Sigismund — af
hvilken han hade Ost-Preussen som län — och sedan
kejsaren, som var hans tyska öfverhufvud —, denne
furste hade nu blifvit uppskrämd genom ett bref
från kejsaren och Tillys tåg mot hans land — då
denne ville rädda Frankfurt —, och därför kommo
hans sändebud för att underhandla om förbund med
Gustaf Adolf.
Denne önskade naturligtvis ingenting högre,
men fordrade för sin säkerhet att få inlägga svensk
besättning i Kiistrin, en fästning belägen midt för
Warthes inflöde i Odern och af den största vikt.
I händelse af olycka var det nämligen att förutse,
det den svage kurfursten skulle öfvergifva sin
bunds-förvandt, som då stod där alldeles blottad och utan
någon utsikt till räddning. Detta vilkor förkastades
emellertid af Georg Wilhelm. Konungen yttrade
till sändebuden, »att han strax ville följa dem, och
förmodade, att kurfursten, när konungen komme
närmare, skulle annorledes sig besinna till de
evangeliskes gememensamma bästa, hvilka med Magde-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
